Fåren och skärgården lockade Joel till Kökar
Först var det bara ett skämt. Skulle Joel Sundström flytta tillbaka till Åland från Stockholm och bli fårfarmare? Ja, för han vill leva livet varje vecka, året runt, inte bara fyra veckor under semestern.
Sedan snart ett år tillbaka bor Joel Sundström på Kökar i Ålands sydöstra skärgård. Nu sitter han i farmor och farfars kök nära Antons gästhem, som hans farbror driver. Till vardags sätter han upp stängsel, bygger "fäx" – som farmor lär oss heter fööx, med två ö:n på Kökar – och snart, bara det blir grönt, kommer hans första 20 tackor och sedan ska fårproduktionen vara igång.
– Jag borde ha varit här för fem år sedan, säger han i dag. Jag har mycket mer energi här och känner mig mer motiverad.
En gång satt ålänningen på Centralstationen i Stockholm.
– Jag såg folk rusa omkring och pendla långa tider. De längtade efter semester 48 veckor i året.
Då bestämde han sig. Han skulle göra vad han ville, 48 av årets veckor.
Hela Kökar gillar Joel
Farmor och farfar, Sylvia och Bertil Sundström, är båda över 80 år och man förstår lätt hur mycket de uppskattar att ha sin sonson i hushållet.
– Farmor är svår att få bort från spisen, så i gengäld sköter jag kroppsliga arbeten och datorsupport, skrattar Joel.
Alla verkar helt nöjda med arrangemanget.
– Joel är omtyckt på hela Kökar, intygar farmor.
– På kvällarna kan högstadieungdomarna ringa och dra med honom ut att åka skridskor i någon vik eller ut på jakt. Och han är med i sångkören också!
Joel har denna termin jobb som elevassistent på skolan. Som den sanna skärgårdsbo han håller på att bli är det mångsyssleri som gäller.
Fullt upp
Många säger att de vill tillbringa mindre tid på jobbet och göra andra saker i stället, vara ute i naturen eller umgås med familjemedlemmar.
– För mig växte beslutet fram. Jag tycker om människor, men jag tycker inte om folk.
Men är det inte mörkt i skärgården på vintrarna?
– På kvällarna kan jag umgås med kompisar via internet. Jag har många olika projekt på gång på gården, just nu håller jag på med att reda upp farmors växthus.
Det var faktiskt rätt länge sedan hans intresse för att hänga på Mariehamns nattklubbar försvann.
– Nej, det är fullt upp. Jag har inte suttit och stirrat ut i mörkret en enda sekund sedan jag kom hit.
Joel växte upp i Mariehamn men tillbringade rätt mycket tid på Kökar om somrarna. Han tyckte om att vara utomhus och utbildade sig till skogsbruksingenjör i Ekenäs.
– Det där med att stiga upp, vara på kontoret, komma hem och sedan gå till kontoret igen, det som snurrar på i repeat varenda dag, nej det är inget för mig.
En gång på Kökar för ett par år sedan blev han sittande och funderade. Tankarna landade i detta:
– Jag ska bli fårbonde!
På den tiden visste Joel knappt vad som var fram och bak på ett får. Men han började plugga på, gjorde kalkyl på kalkyl och hälsade på andra åländska fårbönder.
– Att vara bonde är ett rätt bräckligt system, utan stöd går det inte och det är också svårt att hitta marknad för exempelvis ullen.
Visst, det är inne med fårskinn i möbeljättarnas broschyrer, men de kommer från Nya Zeeland eller Irland, där det är andra djurhållningsnormer och sämre lagstiftning och kontroller.
Satsar på produktionsfilosofi
Det är naturbeteskött Joel vill satsa på. Att bara kalla det ekologisk fårskötsel, är ett för vitt begrepp.
– Ordet ekologisk kan tyvärr betyda lite vad som helst i dag.
Joel hoppas kunna marknadsföra sig genom sin produktionsfilosofi som kretsar mycket kring naturmiljöförvaltning och hållbarhet.
– Jag tänker inte bli miljonär, men jag tänker se till att jag trivs med min vardag.
Och där i kökssoffan med en hund på ena sidan och en katt på den andra och en farmor som bjuder kaffe och smörgås ser han ut att ha hamnat alldeles rätt.